Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

Uppsatsen handlar om att det går att urskilja en lokal identitet på fyra skånska museer ochäven se om det finns någon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pårespektive museum och sedan en beskrivning av utställningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utställningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen är att jag enkelt kunnat se en lokal identitet på varje museums utställning men jaghar inte lyckats hitta en skånsk regional identitet..

Glesbygdsregioner som för sin sysselsättning är beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn står inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbättra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vägar etc. i Västeråsregionen kan väntas påverka pendling och valet av färdmedel.

Uppsatsens syfte är att beskriva kännetecken och konsekvenser av lokal förankring som strategi, och introducera detta som ett begrepp inom strategiteorin. Mer specifikt vill vi visa hur lokal förankring som strategi kan bidra till en ökad kvalitet i banktjänsten. Kvalitativ fallstudie, induktivt tillvägagångssätt, semistandardiserade intervjuer. Sex stycken intervjuer med personer med olika chefsbefattningar inom Färs och Frosta Sparbank. Lokal förankring som strategi kännetecknas av fysisk närvaro och tillgänglighet samt lokalt engagemang och lokalkännedom.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Axiomet lokal överlägsenhet har en särställning i svensk armétaktik. Det är utifrån lokal överlägsenhet gårdagens, dagens och morgondagens militära chefer utbildas. Det är också enligt lokal överlägsenhet morgondagens strider är tänkta att föras. Nu när hotbilden från en kvalificerad, reguljär motståndare genomgår en rennäsans undersöks därför den svenska taktikens grunder i den här studien. Dessa grunder har tydligt influerats av  de finska krigserfarenheterna från krigen 1939-1944 och det är först efter andra världskriget axiomet lokal överlägsenhet dyker upp i svenska reglementen. Analysen har gjorts genom en fallstudie på tre taktiska nivåer, utifrån tre olika stridssätt och på tre olika finska strider under fortsättningskriget.

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tär på både den sociala och den ekologiska hållbarheten. Ett minskat avstånd mellan producenter och konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbättra situationen. Intresset för lokal mat växer, men det finns problem som måste lösas för att det ska kunna växa sig större. I denna studie undersöks butikschefers och konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkätundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur märkningar kan påverka dessa. Resultaten analyseras utifrån tidigare forskning om miljövänlig matkonsumtion, konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur märkningar kan påverka dessa.

Kandidatuppsats Kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd.

Arbetet ger en lösning till problem som uppkommer vid spel över nätverk orsakade av nätverksfördröjning. Ett vanligt problem är konsistensfel, olika spelare ser olika speltillstånd på sina skärmar. Lokal fördröjning är en teknik för att undvika uppkomsten av inkonsistenser. Genom att låta en spelarhandlings effekt fördröjas lokalt ges handlingen ett försprång över nätverket. Då ökar sannolikheten att båda parterna utför handlingen samtidigt.

Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.

Syftet med denna studie är att få förståelse för varför arbetare i gruvnäringen i Gällivare väljer att långdistanspendla istället för att flytta.  Studien undersöker vilka som pendlar och vilka incitament som kan finnas till  pendling, men även vilka är några av de bakomliggande krafterna är till att inte flytta och vilka är som är viktiga för valet att bo kvar.Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod. Här har fem respondenter som pendlar för arbete inom gruvnäringen i Gällivare intervjuats. Resultatet har tematiskt analyserats.Resultatet i denna studie visar att det är tillgången till arbete samt arbetets karaktär som är incitament och kan vara en grund för valet att arbeta i Gällivare, men även den ekonomiska vinsten kan spela en bidragande roll. De sociala nätverken och eventuell partner/familj kan bidra till att man väljer att bo kvar på hemorten..